Kan passa på att inflika att jag igår kväll nådde 100 followers på Instagram. Nu är det bara att fortsätta hora runt och likea andras bilder för det då dom kommer, followersen.
onsdag 31 augusti 2011
På slaget tolv en dag...
Nora Roberts håller mig sällskap på kontoret idag. Mycket bra bok, men jag finner aldrig någon riktig läsro och det går segt att ta sig igenom den. Igår fick jag dock en liten morot, motivation att faktist fullfölja läsandet till sista sidan. Så fort jag är klar med På slaget tolv ska jag nämligen börja på en ny bok. Låter rimligt va? Jobba sig igenom en bok man knappt har tid att läsa för att få börja på en ny! It all makes good sence. Boken som väntar är En dag, den ligger hemma på matbordet.
I förra veckan såg jag en trailer till en film och tänkte att om det är någon film jag måste se i höst så är det den - filmen hette One day. I måndags när vi var och fikade hos Malin och CP kom Malin och Alice med en, enligt dom, briljant idé om att vi skulle gå och se en film tillsammans - En dag - boken som de två begravt sina trynen i i sommar skulle tydligen bli film. Förutsättningen för att vi skulle gå och se den var att jag läste boken först and Im like: jajajaja sluta tjata om den där jävla boken (dom har tjatat hela sommaren).
Inte la jag ihop ett och ett - Filmen One day och boken En dag som Malin och Alice begravt sina trynen i i sommar - nej. När det tillslut gick upp för mig att var den filmen dom ville att vi skulle se tillsammans och att det var den historien boken, som dom tjatat på mig hela sommaren om, handlade om var det inte längre något snack om saken. Klart som fan jag tänker läsa boken, och nu sitter jag här och hetsläser På slaget tolv för att kunna gå vidare till en förmodligen ännu bättre och mer fängslande bok!
I förra veckan såg jag en trailer till en film och tänkte att om det är någon film jag måste se i höst så är det den - filmen hette One day. I måndags när vi var och fikade hos Malin och CP kom Malin och Alice med en, enligt dom, briljant idé om att vi skulle gå och se en film tillsammans - En dag - boken som de två begravt sina trynen i i sommar skulle tydligen bli film. Förutsättningen för att vi skulle gå och se den var att jag läste boken först and Im like: jajajaja sluta tjata om den där jävla boken (dom har tjatat hela sommaren).
Inte la jag ihop ett och ett - Filmen One day och boken En dag som Malin och Alice begravt sina trynen i i sommar - nej. När det tillslut gick upp för mig att var den filmen dom ville att vi skulle se tillsammans och att det var den historien boken, som dom tjatat på mig hela sommaren om, handlade om var det inte längre något snack om saken. Klart som fan jag tänker läsa boken, och nu sitter jag här och hetsläser På slaget tolv för att kunna gå vidare till en förmodligen ännu bättre och mer fängslande bok!
Du är bra, men må du ta slut snart!
tisdag 30 augusti 2011
Jaha Joel...
Jag får en kick, updaterar som fan och sen är jag nere i samma bloggdvala som vanligt - ursäkta mig. Men jag vill inte sitta och skriva helt meningslösa saker om ingenting. Det ska finnas något intressant som träffar i varje inlägg och dessa krav, på mig själv, är svåra att leva upp till och det är därför jag har blivit en periodbloggare. Ni får stå ut.
Helgens snackis, och något jag absolut vill dela med mig av, är vår vinst mot Skå. Ja, ni läste rätt: VINST MOT SKÅ - vi vann med 3-2 mot serietrean. Det var ett segerrus utan dess like, det kändes som att vi vunnit serien. Och vilken match - vi började riktigt tungt och hade aldrig något grepp om matchen trots att vi gjorde första målet efter bara 5 min. Skå pressade högt och vi hittade inget lugn i spelet och de kvitterade ganska snart till 1-1.
Till andra halvlek gick vi från mörker till ljus, allt stämde. Vi kämpade som ett lag, spelade bitvis "som Barcelona" för att citera Patricks sidekick som jag aldrig minns namnet på. Vi ökade på vår ledning till både 2-1 och 3-1 och hade sedan matchen i våra händer fram till sista 10 (som blev 15 av någon jävla anledning, 5 min tillägg?!). Skå satte en megapress på slutet och matade inlägg efter inlägg och reducerade i 80 min till 3-2 men längre än så kom de inte. Vi spelade taktiskt, smart och fick tiden att gå och efter 95 minuter stod vi på Vallentuna IP som segrare, 4de segern för året och jag njuter fortfarande.
Helgens snackis, och något jag absolut vill dela med mig av, är vår vinst mot Skå. Ja, ni läste rätt: VINST MOT SKÅ - vi vann med 3-2 mot serietrean. Det var ett segerrus utan dess like, det kändes som att vi vunnit serien. Och vilken match - vi började riktigt tungt och hade aldrig något grepp om matchen trots att vi gjorde första målet efter bara 5 min. Skå pressade högt och vi hittade inget lugn i spelet och de kvitterade ganska snart till 1-1.
Till andra halvlek gick vi från mörker till ljus, allt stämde. Vi kämpade som ett lag, spelade bitvis "som Barcelona" för att citera Patricks sidekick som jag aldrig minns namnet på. Vi ökade på vår ledning till både 2-1 och 3-1 och hade sedan matchen i våra händer fram till sista 10 (som blev 15 av någon jävla anledning, 5 min tillägg?!). Skå satte en megapress på slutet och matade inlägg efter inlägg och reducerade i 80 min till 3-2 men längre än så kom de inte. Vi spelade taktiskt, smart och fick tiden att gå och efter 95 minuter stod vi på Vallentuna IP som segrare, 4de segern för året och jag njuter fortfarande.
Foto: Magnus Jönsson - Vallentuna damfotboll - Bildgalleri
onsdag 24 augusti 2011
Då börjar vi avhandlingarna
Jag tänker här med lägga en motröst mot Intensivutbildningar. Jag vet inte vad folk tror, men det går inte att skynda fram den körvana som tar år och åter år att träna fram. Det finns en anledning till att man får börja övningsköra när man är 16 - förstå vilken körvana man har på sin 18årsdag om man har kört 2 gånger i veckan i två år.
Men varför ta den långa, säkra vägen när man kan åka bort två veckor, helt utan förkunskaper, bli fullproppad med information som går in genom ena örat, stannar kvar där till teori- och körprov för att sedan vandra ut genom andra örat och aldrig återvända. Det finns ett ord för denna typ av inlärning - ytinlärning - och det står om det i körkortsboken: "Ytinlärning, det vill säga att man bara lär sig för provet, innebär att man inte söker förståelse." Om du snabbt lär in regler i minnet, glömmer du också snabbt det du lärt dig." Det gäller inte bara teorin utan även körningen. Det är dessa ytinlärda människor som vi sedan ska försöka samspela med i trafiken, om de ens vågar sig ut där. Har pratat med alldeles för många intensivkurselever som lyckats ta sitt körkort för att sedan inte våga sätta sig i bilen för att de inte kommer ihåg hur man gör eller vad som gäller var. Givetvis finns det undantag i underbarn, men dessa är sällsynta, utrotningshotade.
Intensivutbildningen är ett jävligt bra och vinnande koncept för oss trafikskolor - men vinner Nollvisionen något på det, Nollvisionen vars vision är att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Det kan bli svårt att uppnå den visionen när vi skickar ut personer i trafiken som läst något om nollvision någonstans men inte kommer ihåg vart de läst de eller vad dess innebörd var. Alla trafikskolor känner till bristerna i en intensivutbilning men väljer att blunda för dem, skita i elevernas bästa och tjäna bra med pengar i stället.
Vi (Vallentuna trafikskola) avråder våra elever från intensivutbildningar och jag får dagligen förklara nackdelarna med dem för elever. Vi erbjuder dem istället vår syn på intensivutbildning där den privata övningskörningen har den störta rollen. Säkra trafikanter byggs av mängdträning - Farliga trafikanter byggs på intensivutbildningar. Det är bara att inse fakta: Körkort ska ta tid så börja i tid!
Men varför ta den långa, säkra vägen när man kan åka bort två veckor, helt utan förkunskaper, bli fullproppad med information som går in genom ena örat, stannar kvar där till teori- och körprov för att sedan vandra ut genom andra örat och aldrig återvända. Det finns ett ord för denna typ av inlärning - ytinlärning - och det står om det i körkortsboken: "Ytinlärning, det vill säga att man bara lär sig för provet, innebär att man inte söker förståelse." Om du snabbt lär in regler i minnet, glömmer du också snabbt det du lärt dig." Det gäller inte bara teorin utan även körningen. Det är dessa ytinlärda människor som vi sedan ska försöka samspela med i trafiken, om de ens vågar sig ut där. Har pratat med alldeles för många intensivkurselever som lyckats ta sitt körkort för att sedan inte våga sätta sig i bilen för att de inte kommer ihåg hur man gör eller vad som gäller var. Givetvis finns det undantag i underbarn, men dessa är sällsynta, utrotningshotade.
Intensivutbildningen är ett jävligt bra och vinnande koncept för oss trafikskolor - men vinner Nollvisionen något på det, Nollvisionen vars vision är att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Det kan bli svårt att uppnå den visionen när vi skickar ut personer i trafiken som läst något om nollvision någonstans men inte kommer ihåg vart de läst de eller vad dess innebörd var. Alla trafikskolor känner till bristerna i en intensivutbilning men väljer att blunda för dem, skita i elevernas bästa och tjäna bra med pengar i stället.
Vi (Vallentuna trafikskola) avråder våra elever från intensivutbildningar och jag får dagligen förklara nackdelarna med dem för elever. Vi erbjuder dem istället vår syn på intensivutbildning där den privata övningskörningen har den störta rollen. Säkra trafikanter byggs av mängdträning - Farliga trafikanter byggs på intensivutbildningar. Det är bara att inse fakta: Körkort ska ta tid så börja i tid!
Oss instagrammers emellan...
Här blir inga barn gjorda...
Går riktigt seg på författarplanet, har en massa påbörjade inlägg om djupa ämnen men jag vill säga så mycket att jag får krupp på mig själv. Ska försöka fullborda några av dem idag då jag lyckats surfa upp mitt internet på telefonen och inte kan sitta på Instagram istället. Det har tagit över mitt liv - jag och Christian har en intern tävling om vem som kan få flest followers innan nyår och vem som får flest likes per bild. Vi går desperata på varsitt håll och letar material till bilder, jag ser instagrambilder i allt just nu. Men det är kul, jävligt kul!
Tänkte just för en stund att jag skulle slänga upp en av många bra instagrambilder jag lyckats åstakomma, men kom i samma sekund på att jag inte har något jävla internet!
Som sagt ska jag försöka dela med mig av mina djupasta tankar just nu, under dagen - stay updated!
måndag 15 augusti 2011
Här börjar kampen
Det är den 15/8 och idag börjar mitt och Malins seriösa träningsupplägg med dagboksförande och måluppsättningar. Vi kommer nu att börja utvärdera oss själva i vår träning: Varför tränar vi? Hur gick det? Varför gick det som det gick? Hur var motivationen? Hur såg uppladdningen ut?
För varje vecka sätter vi upp nya mål - denna veckas mål är att få in fyra träningspass varav ett tillsammans. När vi igår satt och spånade på vad vårt långsiktiga mål var kom vi inte fram till något vettigt, men Malin, idag har jag det! Vårt långsiktiga mål är väl att klara av en Svensk Klassiker?! Vägen dit är lång och en dagbok lär inte räcka men nog fan ska vi ta oss dit, en vacker dag! Så, istället för att vi lägger pengar på nya snygga träningskläder till vintern (ja, man tränar bättre i snygga kläder) så tycker jag att vi införskaffar oss varsin ordentlig skidutrustning och börjar kampen där! Cykla, springa och simma kan vi ju redan ;)...
Du är med mig va?
torsdag 11 augusti 2011
Let's start the riot
Män är sällan så sexiga som dom låter och nu tänker jag på män som sjunger. När jag hör en riktigt sexig röst målar jag upp en bild av en minst lika sexig man och när jag väl letar fram en bild på sångaren blir jag oftast besviken. Takidasångaren är min största besvikelse - 30 seconds to mars min största positiva överraskning (då det visade sig att sångaren var Jared Leto, en av världens snyggaste skådisar).
Hur som haver, om jag hade valt min livspartner efter rösten (istället för charm, intelligens, mognad, humor och allt annat Christian har) så skulle jag idag vara gift med Adam Gontier, sångaren i Three Days Grace. Han har världens absolut sexigaste röst! Här valde jag att inte måla upp någon bild av guds gåva till kvinnan och hade alltså inga höga förväntningar när jag bestämde mig för att googla min äkta hälft. Om jag är nöjd med resultatet eller om jag hade gått med ögonbindel och tvingat honom att sjunga tills döden skiljde oss åt förblir för er en hemlighet!
Hur som haver, om jag hade valt min livspartner efter rösten (istället för charm, intelligens, mognad, humor och allt annat Christian har) så skulle jag idag vara gift med Adam Gontier, sångaren i Three Days Grace. Han har världens absolut sexigaste röst! Här valde jag att inte måla upp någon bild av guds gåva till kvinnan och hade alltså inga höga förväntningar när jag bestämde mig för att googla min äkta hälft. Om jag är nöjd med resultatet eller om jag hade gått med ögonbindel och tvingat honom att sjunga tills döden skiljde oss åt förblir för er en hemlighet!
If you want to see what I mean
onsdag 10 augusti 2011
190 000:-
Närmsta tidens korta måste-fixa-lista:
1. Ny (annan) bil
har dock börjat ge upp drömmen om en Kia Sportage :(.
Trodde att pappa-som-alltid-fixar-allt kunde lösa detta men även
han har sina begränsingar tyvärr.
2. Utöka min arbetsvecka på VTS
Planterade tanken hos chefen idag, han lät inte allt för entusiastisk.
Uppgradering
Tar mig en välförtjänt vilodag idag efter Patricks mördarpass igår, han var inte nådig. Intervallträning i en och en halvtimme med 5 60m maxlöpningar som final. Det kändes i min redan sargade kropp och idag ville jag inte vakna - har träningsvärk på ställen jag inte trodde att det fanns muskler. Men jag tackar och tar emot och hoppas att den här tvåveckorsperioden med hårt tränande ger snabba resultat. Vi kan behöva fysiken mot Hässelby!
tisdag 9 augusti 2011
En gång för alla...
Tänkte reda ut begreppet "kamphund" en gång för alla åt er fördomsfulla som inte har en aning om vad ni snackar om.
En kamphund är en hund (observera hund, ingen ras nämnd) som tränats till att slåss med andra hundar som i sin tur oftast också är tränade. Ingen hund föds kamphund, de blir vad man gör de till. Hundar av samma raser som min kan bli väldigt farliga i fel händer men det kan en tax också. Sen hör folk vad de vill höra och ser det de vill se och tidningar och nyheter har valt att göra en stor grej av "attacker" (läs bett) från "kamphundsraserna" men för oss som håller koll på statistiker så toppar Golden Retrivern listan över hundbett på människor och "kamphundarna" befinner sig i botten på listan.
I Danmark har man förbud mot bl.a. Amstaffs och Pitbulls och de få som har fått dispans måste bära munkorg så fort de vistas ute. KOM IGEN FÖR I HELVETE!!!. Skaffa ett förbud mot idiotiska hundägare istället. Danmark går nu miste om jorden kanske mest lojala och vänliga hundar, dumjävlar. Läs på lite för i helvete och ni kommer att bli förvånade.
Efter bara en vecka var jag less på folks fördomar om min hund. "Det är en kamphund va?" "En liten fighter?" "Växer den där upp till en huggare?" Låt mig då ställa några motfrågor till er, idioter. Ser jag ut som en djurplågare? Ser min hund halft uppäten och ärrad ut? Visar hon några som helst aggressiva tendenser mot dig eller din hund? Det finns ett svar på alla dessa frågor och det är NEJ! Föräldrar rycker bort sina barn som är påväg fram och hälsa och ser alldeles skärrade ut. En vettig pappa kollade mörkt på sin fru, när hon ryckte bort deras son som var påväg fram mot Diesel, och sa "det är ju bara en valp!" och där fick vi chansen att visa hur jävla snäll våran då tre månader gamla "kamphund" var mot barn. Hon pussade försiktigt pojken i ansiktet och lät honom klappa henne, rycka henne i öronen och pilla henne i ögonen. In your face, morsan!
Diesel är en Amstaff/Pitbull-blandning, inga andra benämningar på typ av hund accepteras (möjligtvis snutthund). Hon älskar barn, hon älskar vuxna, hon älskar andra hundar och jag älskar henne!
En kamphund är en hund (observera hund, ingen ras nämnd) som tränats till att slåss med andra hundar som i sin tur oftast också är tränade. Ingen hund föds kamphund, de blir vad man gör de till. Hundar av samma raser som min kan bli väldigt farliga i fel händer men det kan en tax också. Sen hör folk vad de vill höra och ser det de vill se och tidningar och nyheter har valt att göra en stor grej av "attacker" (läs bett) från "kamphundsraserna" men för oss som håller koll på statistiker så toppar Golden Retrivern listan över hundbett på människor och "kamphundarna" befinner sig i botten på listan.
I Danmark har man förbud mot bl.a. Amstaffs och Pitbulls och de få som har fått dispans måste bära munkorg så fort de vistas ute. KOM IGEN FÖR I HELVETE!!!. Skaffa ett förbud mot idiotiska hundägare istället. Danmark går nu miste om jorden kanske mest lojala och vänliga hundar, dumjävlar. Läs på lite för i helvete och ni kommer att bli förvånade.
Efter bara en vecka var jag less på folks fördomar om min hund. "Det är en kamphund va?" "En liten fighter?" "Växer den där upp till en huggare?" Låt mig då ställa några motfrågor till er, idioter. Ser jag ut som en djurplågare? Ser min hund halft uppäten och ärrad ut? Visar hon några som helst aggressiva tendenser mot dig eller din hund? Det finns ett svar på alla dessa frågor och det är NEJ! Föräldrar rycker bort sina barn som är påväg fram och hälsa och ser alldeles skärrade ut. En vettig pappa kollade mörkt på sin fru, när hon ryckte bort deras son som var påväg fram mot Diesel, och sa "det är ju bara en valp!" och där fick vi chansen att visa hur jävla snäll våran då tre månader gamla "kamphund" var mot barn. Hon pussade försiktigt pojken i ansiktet och lät honom klappa henne, rycka henne i öronen och pilla henne i ögonen. In your face, morsan!
Diesel är en Amstaff/Pitbull-blandning, inga andra benämningar på typ av hund accepteras (möjligtvis snutthund). Hon älskar barn, hon älskar vuxna, hon älskar andra hundar och jag älskar henne!
Här har ni "mördaren"! Passa er, hon kan nog pussa ihjäl er...
Hälsningar till underlandet
Jag har faktist några trogna läsare och en av dom fyller år idag. Hela 21 stycken 9onde augusti har hon upplevt, idag går hon in på den tjugoandra. STORT grattis på födelsedagen Alice (iunderlandet) B-K!
Jävligt snygg brud för övrigt!
måndag 8 augusti 2011
Flowin Fitness
Klockan är strax efter åtta och dagens första träningspass är genomfört. För alla er som undrar om detta superhemliga träningsredskap jag använder så kommer avslöjandet här. Produkten heter Flowin Fitness och finns att beställa på www.flowinfitness.se. Konceptet är att man ska kunna träna var och när som helst och på 20 minuter får du ett helkroppspass. Flowin Fitness är en funktionell friktionsträning där kroppen används som motstånd och som dessutom är skonsam. Träningen är lättanpassad efter fysiknivå, dagsform och ålder.
Jag rekommenderar absolut denna produkt och framför allt till er som inte känner att ni har tid att träna - 20 minuter, morgon eller kväll, har man tid att vika till träning. Flowin Fitness är även ett alternativ till er som inte har råd att/vill gå på gymmet. Flowin Fitness i combo med en promenad eller en löprunda och du har det ultimata träningspasset.
Jag rekommenderar absolut denna produkt och framför allt till er som inte känner att ni har tid att träna - 20 minuter, morgon eller kväll, har man tid att vika till träning. Flowin Fitness är även ett alternativ till er som inte har råd att/vill gå på gymmet. Flowin Fitness i combo med en promenad eller en löprunda och du har det ultimata träningspasset.
söndag 7 augusti 2011
Ja, det finns väl inte så mycket mer att säga om höstsässongspremiären än FAN VAD GRYMT!!!
Lite regn gjorde mer nytta en skada idag. Då gräsplanen (som vi alla innerst inne hatar) var dyngsur så fick vi, till allas förtjusning, flytta matchen till konstgräset där vi trivs och spelar som bäst.
Stämningen hamnade på topp och det luktade seger och målfest långa vägar. Vi började dock lite ringrostigt och fick ett mål i baken ganska snabbt. Efter det målet ringde vår väckarklocka och alla vaknade - började titta upp, slutade drälla, började spela. Vi fick in två innan halvtid för att sedan tredubbla den siffran i andra. Vi spelade superbra fotboll med mycket snack och rörelse och det var så jävla skönt att se efter knappt en träning tillsammans efter sommaruppehållet.
Nu ska vi få oss en två veckors ordentlig genomkörare med hårda träningspass så vi orkar stå pall mot Hässelby som kommer på besök om två veckor. Blev plötsligt jävligt taggad igen!
Lite regn gjorde mer nytta en skada idag. Då gräsplanen (som vi alla innerst inne hatar) var dyngsur så fick vi, till allas förtjusning, flytta matchen till konstgräset där vi trivs och spelar som bäst.
Stämningen hamnade på topp och det luktade seger och målfest långa vägar. Vi började dock lite ringrostigt och fick ett mål i baken ganska snabbt. Efter det målet ringde vår väckarklocka och alla vaknade - började titta upp, slutade drälla, började spela. Vi fick in två innan halvtid för att sedan tredubbla den siffran i andra. Vi spelade superbra fotboll med mycket snack och rörelse och det var så jävla skönt att se efter knappt en träning tillsammans efter sommaruppehållet.
Nu ska vi få oss en två veckors ordentlig genomkörare med hårda träningspass så vi orkar stå pall mot Hässelby som kommer på besök om två veckor. Blev plötsligt jävligt taggad igen!
Seriestart idag då! Klockan 17:00 på Vallentuna IP. Brommapojkarna står för motståndet denna ösregniga dag och jag kan inte vara mer otaggad! Jag började frysa av att gå från ytterdörren till bilen...
Diesel upplever idag sin första regniga dag och hon är lika missnöjd som jag. Vi skulle försöka få henne att kissa innan vi hoppade in i bilen, men hon tvärvände, så fort vi satte ner henne på marken, och sprang tillbaka till trappan. Vi tänker dock inte klaga över detta beteende, det är en win-win-situation. Hon vill inte vara ute + vi vill inte vara ute = bägge parter slipper gå ut (med undantag för snabbkissar).
Diesel upplever idag sin första regniga dag och hon är lika missnöjd som jag. Vi skulle försöka få henne att kissa innan vi hoppade in i bilen, men hon tvärvände, så fort vi satte ner henne på marken, och sprang tillbaka till trappan. Vi tänker dock inte klaga över detta beteende, det är en win-win-situation. Hon vill inte vara ute + vi vill inte vara ute = bägge parter slipper gå ut (med undantag för snabbkissar).
torsdag 4 augusti 2011
Stig in, för fan!
Vi tog oss en mysig promenad i kvällssolen igår, jag, man och hund. Vi gick på en liten upptäcksfärd i Lindholmsskogen och hade deeptalk om sommaren och det kommande mörka halvåret. Ja, jag ser fram emot hösten, som fan. Om den bara kunde hålla sig regn- och ruskfri så skulle det kunna vara min favoritårstid efter sommaren. Men en helt torr och solig höst tror jag inte att jag upplevt under mina 20 höstar hittills. Mysig är den hur som helst, hösten. Lika mycket som jag gillar att klä av mig till sommaren gillar jag att klä på mig till hösten. Jeans och kofta, kängor och halsduk, mössa och fingervantar.
Jag ser den här hösten framför mig - det är en fin höst. Jag ser en stor höstbrasa och jag ser häng vid Suntown Megaramp och korvgrillning i tunnan. Jag ser svampplockning och kantarellmackor. Jag ser skogsvandring och gummistövlar. Jag ser äventyr och rykande termosar. Jag ser en snart fullvuxen hund kasta sig runt i löven. Jag ser filmmys, varma filtar, tända ljus och te. Jag ser äppelmos, äppelkaka och äppelpaj. Jag ser Edsbro och jag ser mig själv omringad av mina allra bästa vänner.
Ja du, hösten. Du må vara en trist årstid i mångas ögon men mig har du charmat med ditt varma röda, oranga. När du knackar på släpper jag in dig med öppna armar - du är välkommen!
Jag ser den här hösten framför mig - det är en fin höst. Jag ser en stor höstbrasa och jag ser häng vid Suntown Megaramp och korvgrillning i tunnan. Jag ser svampplockning och kantarellmackor. Jag ser skogsvandring och gummistövlar. Jag ser äventyr och rykande termosar. Jag ser en snart fullvuxen hund kasta sig runt i löven. Jag ser filmmys, varma filtar, tända ljus och te. Jag ser äppelmos, äppelkaka och äppelpaj. Jag ser Edsbro och jag ser mig själv omringad av mina allra bästa vänner.
Ja du, hösten. Du må vara en trist årstid i mångas ögon men mig har du charmat med ditt varma röda, oranga. När du knackar på släpper jag in dig med öppna armar - du är välkommen!
Going with the flow
Snabbtestade mitt nya, "top secret" träningsredskap igårkväll för att gå på Level 1-passet imorse. Passet tar, hör och häpna, 15 minuter (20 min med uppvärmning och streching). Det låter inte mycket för världen men på dessa 15 minuter kände jag mer i kroppen än efter en fotbollsträning på en och en halv timme, och detta var bara Level 1 av 3 på instruktionsDVD 1 av många.
Jag ser potentialen och med ett intervallpass som uppvärmning tror jag att detta kan vara det optimala träningsredskapet för mig - en "mamma" med tidsbrist. Japp, jag låter som en 40 årig 3barnsmamma med heltidsjobb för det är precis så jag känner mig just nu!
Jag ser potentialen och med ett intervallpass som uppvärmning tror jag att detta kan vara det optimala träningsredskapet för mig - en "mamma" med tidsbrist. Japp, jag låter som en 40 årig 3barnsmamma med heltidsjobb för det är precis så jag känner mig just nu!
onsdag 3 augusti 2011
Suntown Bootcamp
Är så trött på enformig träning. De senaste 4 åren har jag tränat på ett och samma sätt och jag är så jävla less, jag har blivit allergisk; Jag får utslag av utfallssteg, halsen svullnar av knäböj, ögonen kliar av draken och näsan rinner av upphopp. Jag ser ingen glädje i att gå till gymmet för jag vet precis vad som väntar.
Jag har mina vänner att tacka för den nyfunna inspirationen. Vännerna som får och kan träna under vilka omständigheter och former som helst. Vännerna som lägger sin träning helt i mina händer med full tillit. Ni anar inte hur mycket det här inspirerar mig. Sen att personerna i fråga svarar ofattbart bra på träningen och visar upp fantastiska resultat både gällande viktnedgång och formändring gör det hela så mycket roligare. Här finns inga hinder, bara möjligheter. Vi gör träning av vad fan som helst och jag ser fram emot hösten/vintern när vädret kommer utgöra ytterligare möjligheter till alternativ träning.
Råkade av en slump komma över ett spännande träningsredskap som ligger och väntar på mig på Coops paketutlämning. Jag avaktar dock med att göra reklam tills jag vet om det ger resultat. Ge mig två veckor!
Jag har mina vänner att tacka för den nyfunna inspirationen. Vännerna som får och kan träna under vilka omständigheter och former som helst. Vännerna som lägger sin träning helt i mina händer med full tillit. Ni anar inte hur mycket det här inspirerar mig. Sen att personerna i fråga svarar ofattbart bra på träningen och visar upp fantastiska resultat både gällande viktnedgång och formändring gör det hela så mycket roligare. Här finns inga hinder, bara möjligheter. Vi gör träning av vad fan som helst och jag ser fram emot hösten/vintern när vädret kommer utgöra ytterligare möjligheter till alternativ träning.
Råkade av en slump komma över ett spännande träningsredskap som ligger och väntar på mig på Coops paketutlämning. Jag avaktar dock med att göra reklam tills jag vet om det ger resultat. Ge mig två veckor!
tisdag 2 augusti 2011
Ett proffs på tre och en halv månad
Och för er som undrar hur det går med Diesel så kommer en liten uppdatering om henne.
Hon går nu in på sin 16:de vecka i livet och sin 6:e vecka hos mig och Christian och allt går fantastiskt. Hon är världens goaste hund som inte ser något ont i något utom att klippa klorna och duscha. Hon älskar allt och alla och är sjukt villig att lära sig nya saker. Hon har lätt att finna sig till ro, oavsätt vart vi befinner oss och lyfter inte ens ett öra under världens åskoväder. Hon har allt man kan önska hos en första hund.
Under sina 5 veckor hos oss har hon lärt sig:
Sitt
Ligg
Stanna
Komma på inkallning
Sök
Rulla
Vacker tass och "andra tassen"
Skall (värt att nämna att det är ett av de svåraste kommandon man kan lära en hund)
"Nej" i en mängd olika former
Gå fot
Vara ensam (än så länge bara kortare stunder)
Loss
och folk, hon är bara tre och en halv månad!! Sen har ju nära och kära varnat oss för bakslagen i trotsåldern, men ju mer vi lär henne innan dess, desto mer kommer vi att få ut av henne efter. Den jag först såg som ett misstag har blivit mitt hjärta, min ögonsten, mitt allt. Hon kommer bli grym!
Hon går nu in på sin 16:de vecka i livet och sin 6:e vecka hos mig och Christian och allt går fantastiskt. Hon är världens goaste hund som inte ser något ont i något utom att klippa klorna och duscha. Hon älskar allt och alla och är sjukt villig att lära sig nya saker. Hon har lätt att finna sig till ro, oavsätt vart vi befinner oss och lyfter inte ens ett öra under världens åskoväder. Hon har allt man kan önska hos en första hund.
Under sina 5 veckor hos oss har hon lärt sig:
Sitt
Ligg
Stanna
Komma på inkallning
Sök
Rulla
Vacker tass och "andra tassen"
Skall (värt att nämna att det är ett av de svåraste kommandon man kan lära en hund)
"Nej" i en mängd olika former
Gå fot
Vara ensam (än så länge bara kortare stunder)
Loss
och folk, hon är bara tre och en halv månad!! Sen har ju nära och kära varnat oss för bakslagen i trotsåldern, men ju mer vi lär henne innan dess, desto mer kommer vi att få ut av henne efter. Den jag först såg som ett misstag har blivit mitt hjärta, min ögonsten, mitt allt. Hon kommer bli grym!
Back on track
Back on track, eller bara tillbaka på jobbet och har halvmycket att göra om dagarna så man kanske skulle ta tag i det här igen. För er som undrar så jag haft en helt fantastisk semester som jag delat med sambo, hund och våra allra bästa vänner. Vi har solat, badat, tränat, druckit, åkte en jävla massa bil hit och dit, varit på utflykter, upptäckt Drömkåken, plockat blåbär, drömt oss bort, planerat, skapat diverse affärsideér, stått på loppis och gått på loppis.
Kort och gott har vi levt livet, gjort allt och inget, och det var med en stor sten över bröstet som jag gick och la mig i söndagskväll. Ångesten över att börja jobba igen var inte att leka med, men så fort jag slog upp dörren till kontoret igår så släppte allt. Vardagen är visst inte så hemsk som jag fått för mig men det är förbannat underbart att vara ledig. Nu räknar jag ner till nästa ledighet som bör vara till jul och det är exakt 103 arbetsdagar kvar (för mig).
Kort och gott har vi levt livet, gjort allt och inget, och det var med en stor sten över bröstet som jag gick och la mig i söndagskväll. Ångesten över att börja jobba igen var inte att leka med, men så fort jag slog upp dörren till kontoret igår så släppte allt. Vardagen är visst inte så hemsk som jag fått för mig men det är förbannat underbart att vara ledig. Nu räknar jag ner till nästa ledighet som bör vara till jul och det är exakt 103 arbetsdagar kvar (för mig).
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)