Stig in, för fan!

Vi tog oss en mysig promenad i kvällssolen igår, jag, man och hund. Vi gick på en liten upptäcksfärd i Lindholmsskogen och hade deeptalk om sommaren och det kommande mörka halvåret. Ja, jag ser fram emot hösten, som fan. Om den bara kunde hålla sig regn- och ruskfri så skulle det kunna vara min favoritårstid efter sommaren. Men en helt torr och solig höst tror jag inte att jag upplevt under mina 20 höstar hittills. Mysig är den hur som helst, hösten. Lika mycket som jag gillar att klä av mig till sommaren gillar jag att klä på mig till hösten. Jeans och kofta, kängor och halsduk, mössa och fingervantar.

Jag ser den här hösten framför mig - det är en fin höst. Jag ser en stor höstbrasa och jag ser häng vid Suntown Megaramp och korvgrillning i tunnan. Jag ser svampplockning och kantarellmackor. Jag ser skogsvandring och gummistövlar. Jag ser äventyr och rykande termosar. Jag ser en snart fullvuxen hund kasta sig runt i löven. Jag ser filmmys, varma filtar, tända ljus och te. Jag ser äppelmos, äppelkaka och äppelpaj. Jag ser Edsbro och jag ser mig själv omringad av mina allra bästa vänner.

Ja du, hösten. Du må vara en trist årstid i mångas ögon men mig har du charmat med ditt varma röda, oranga. När du knackar på släpper jag in dig med öppna armar - du är välkommen!