We fit together like a bee and a flower

Drömmer mig bort till 2009. 2009, året då David ännu inte att flyttat sitt svikararsle (no hard feelings) till Kalix. Då vi fortfarande hade möjlighet att repa en gång i veckan och listan på egna låtar blev längre, sakta men säkert. Året då vi inte längre var bara ett projektarbete utan ett band som vågade drömma, i alla fall lite. Då vi gömde tisdagsfikat i takisoleringen till veckan därpå och bara använde vår reptid effektivt i en halvtimme för att sedan garva bort resten. 2009 var året då vi tyckte att vi skrivit  årets sommarplåga och vi bestämde oss för att spela in de låtar vi so far att spottat ur oss. 2009 blev även året då vi varken spelade in eller fick höra vår sommarplåga på radion.

Nu är det 2011 och vi har inte repat sen vintern 2009/2010 och just idag saknar jag oss mer än någonsin. Så jag tycker att du, David, tar och pallrar ditt svikararsle hem från Kalix och dammar av gitarren. Du, Eddie, tar och fixar en reptid åt oss och börjar stretcha solofingrarna. Christian, du tar och vässar upp Snitchpinnarna så lovar jag att stämma både bas och stämband. 

Are you with me?   

Ne, trodde inte det heller. Men drömma sig bort kan man ju alltid göra.

Pessimist, javisst.

För att inte tala om "sär skrivningarna". GAAAH, people. Vad är det som är så svårt? Jag vet inte, men uppen barligen är det jätte knepigt det där med samman satta ord.

Icke Godkänd

Jag blir smått skrämd över hur illa många bloggare skriver. Vart höll/håller dessa männsikor till när det stod/står svenska på skolschemat? Fine att man stavar fel ibland eller trycker på tangenterna lite för ivrigt, men när meningarna inte går att följa för att kommatecken och punkt inte tycks existera på folks tangentbord är det illa. Värre är de som skriver som dom pratar. Värre än värst är de som inte ens kan prata korrekt och skriver som dom pratar. Fan vad det retar mig! Det är kul att läsa bloggar när man kan göra det ostört men när man måste läsa varje mening sju gånger för att förstå sammanhanget har du inte underhållit mig med ditt skrivande.

Jag kanske är löjligt petig men jag kan inte ens skriva ett sms utan att använda komma, punkt och stor bokstav. Jag kan tycka att det ser avslappnat ut med enbart små bokstäver, har läst många bloggar där bloggaren använder sig av små bokstäver. När jag själv försöker vara lika avslappnad, skriver ett inlägg utan att bry mig om det svenska språkets skrivregler, sticker det i ögonen när jag läser igenom det och jag måste ändra allt. Perfektionist, javisst.

En vän som du

Jag har en fin vän. Han håller mig sällskap på jobbet idag. På lunchen gjorde vi ett snabbt bankbesök med Christian för att sätta in pengar och aktivera korten till vårt gemensamma bankkonto. Hur vuxet låter inte det? Efter besöket på banken åkte jag och min vän med Christian upp till hans jobb för att sedan ta en uppfriskande promenad i det oklanderliga vädret tillbaka till Tellusvägen. Min vän var glad och lyste ikapp med januarisolen som gärna får lysa varje dag från idag och fram till jag dör, tack. Nu är vi tillbaka på jobbet. Min fina vän har somnat, jag önskar jag kunde sova med honom.

Jag fick en puss av min vän. Han heter Buster.

Danskarna skriker sig hesa

Ikväll ska det försökas piska danskar. Det kommer att bli tufft, näst intill omöjligt, men jag kommer att hoppas i alla fall. Bäst att Malmöpubliken har minst lika många platser dom de ettriga danskarna. Fan ta dansk handbollsetusiasm. Det är bra jobbat att ha större publiksiffror än Sverige när vi är i Sverige.

Vi skriker i alla fall bra på Bergvägen, så bra att hunden lämnar rummet och syster tappar rösten. Förhoppningsvis hörs det till Malmö, det kommer behövas ikväll. Matchstart 20:15, då köttar vi Sverige!

Om män får bestämma.

Hett tips:

Låt inte din man hitta hemsidor med namn som "Coolstuff". Min insisterar nu nämligen på att vi ska inreda badrummet med dessa avsmakliga duschtillbehör. Inte riktigt vad jag hade tänkt mig kankse.

Han tycker jag är pryd och tråkig som tycker att det är äckligt och för att jag säger att jag kommer att drömma mardrömmar efter varje toalettbesök. Jag vill inte vara pryd och tråkig. Christian, du har här med mitt fulla stöd i att beställa duschdraperiet men duschdraperiet only! Jag vill inte duscha i varken blod eller snor, punkt

Det är ingen vanlig da'...

... för det är mammas födelseda'

hurra hurra hurra

<3

Sommar, jordgubbar och sol

Nu har jag bestämt mig. Anders får hjälpa mig med valet ikväll på träningen. Jag tänker inte missa premiären i divison tre, jag är mer taggad än någonsin!

Sen víll jag flytta också, nu! December månad gick jättefort och jag tänkte att den 11 februari skulle vara här snabbare än 11 januari, men icke. Nu går det så segt, känns som att vi inte kommer en dag närmre. I helgen hämtar vi i alla fall sofforna hos Soffanders. De var som sommar, jordgubbar och sol - sofforna - helt underbara! Kanske inte vad vi hade tänkt oss färgmässigt, men sitter man som en gud är det synd att klaga. Det kommer bli ett projekt att få in dom i lägenheten, 3-sisten är grande. Men säger pappa Patrik att det går, då går det.

Lunch nu, sen halka ut på luchpromenad med Buster i solen.

8156 Genu Combi Stabil

Funderar på att sjunka lågt, gå emot vad jag egentligen tycker och införskaffa mig en knäortos. Efter en vecka på gymmet, efter 2 veckors förkylning, känner jag mig redan starkare i knät och om jag ger det extra mycket tid nu kommer jag säkert kunna spela utan ortos. Men går det inte så ser jag ortosen som min enda utväg, hur mycket det än bär emot. Jag tycker att man ser klen ut med skydd, men för en gångs skull kanske jag ska skita i vad andra kanske tror eller tycker och lyssna till mig själv. Jag vill spela fotboll och behövs det gör jag det med skydd. Jag har hittat en bra hemsida som man kan beställa ifrån. Jag bör rådfråga med en läkare först, alternativ Kattis, om vilken av dem jag ska välja. Förhoppningsvis täcker försäkringsbolaget kostanderna, för dom är inte billiga. Den jag har hittat och som stämmer bäst in på mina behov kostar visserligen bara 1750 kr, men jag kan ju rekommenderas en mer avancerad och dom landar runt 3600 kr.

Ortosen ska givetvis bara användas vid matchspel. Många gör felet och använder skydden även under träning (oavsätt träningsform) och musklerna får då aldrig chansen att jobba som de ska och bryts därmed ner. Jag ser bara ortosen som ett extra skydd, utöver musklerna, inte ett skydd istället för muskler.

Jag tror på den här idén. Frågan är bara om jag ska träna hårt och sen chansa utan skydd, eller om jag ska träna hårt och safea och köra med skydd från början. Det ger ju en mental trygghet också, och den känner jag att jag saknar just nu. Jag kan inte fatta sånna här beslut själv, hjälp mig!

Soffanders

Om man kanske skulle ta och städa ut julen från kontoret, ja. Det är dags, och jag har inte mycket annat att göra. Först ska jag bara slå en pling till Soffanders, min nya vän. Han har två fina soffor som jag och Christian vill köpa men vi har inte fått tillfälle att komma och kolla på dom, dels för att vi har varit upptagna och sen för att Soffanders dotter har varit sjuk. Men idag hoppas jag att Soffanders bjuder hem oss till Ekeby och att hans soffor är lika fina som de ser ut att vara på bilderna.

Han heter Soffanders, på mobilen.

Ord och inga visor

Inte blev jag mycket klokare av mitt läkarbesök imorse. Nu var det ju inte en undersökning av det slaget att han skulle berätta för mig vad som var fel, men jag hade hoppats på att han skulle kunna svara på den frågan i alla fall. Svaret jag fick var "Du har gjort en knäopration, ditt knä är anatomiskt inte helt rätt så det kommer att kännas konstigt". Nu är ju grejen den att det inte känts så här förut, men, blir det inte bättre får jag väl boka ett nytt besök för en ordentlig undersökning.

I övrigt gick det väl bra, han fick allt underlag han behövde för invalitítetsintyget så får vi se vad försäkringsbolaget säger. Jag fick även den goda (värsta på länge) nyheten att jag kommer att få artros* någon gång senare i livet och att jag kan komma att behöva byta ut hela knäleden mot en protes. Det är sånna besked man vill ha när man är 20 år och knappt börjat gå. Hur tidigt artrosen uppenbarar sig beror på hur länge jag spelar fotboll. Ju längre jag sliter på knät, ju fortare kommer jag att få problem. När jag frågade läkaren hur hans ställde sig till mitt fotbollsspelande svarade han "Det är helt upp till dig själv och hur du känner dig. Om du anser att du kan köra och har ambitioner, så kör. Jag skulle inte låta ett korsband hindra mig från att göra det jag brinner om smärtan bara kom ibland". Värt att tänka på.

Jag är kluven, hur fan ska jag göra?

*Artos är en ledsjukdom som bryter ned brosket i leden (mitt fall knäleden). Sjukdomen medför stelhet, minskad rörlighet och smärta. Smärtan kommer först vid belastning men senare även under vila. Sjukdomen drabbar främst äldre människor och överviktiga - och så mig då.

Grevinnan Kristina

Lunch, arbetsdagens höjdpunkt. Lunchgänget, arbetsdagen ljus. Denna saliga blandning av kyrkovaktmästare, fotvårdare, billärare, glasförsäljare, platskuddtillverkare, bankmän, säljare och bönder utgör mitt lunchhäng och jag gillar dom, allihop. Ingen kände varandra från början, alla åt lunch själva. Och så en dag kom frågan "kan jag sätta mig här?" och så har skaran bara vuxit. Jag behövde aldrig ställa frågan, jag fick dessa härliga människor på köpet med jobbet.

Ingen lunch är den andra lik. Vi har betat av tusen samtalsämnen det sista halvåret och varje lunch är en tävling om vem som kan sätta sig längst ifrån kaffet för att slippa hämta. Idag var det 4 svarta, 4 med mjölk varav en med två sockerbitar i. Jag satt intryckt mellan två rediga karlar som pratade traktorer och snölass, så jag slapp hämta. Richard satt närmst.

Jag har fastnat totalt för vår bondmora, änkan Kristina aka Grevinnan. Hon kan nog vara världens häftigaste 60+are. Hon jobbar som en galning, dels i en bostadsrättsförening och sen har hon en stor gård med massa marker som hon plöjer, sår och skördar själv. Hon plogar snö, meckar, åker motorcykel och älskar bearnaissås.  Igår pratade vi om mobiltelefoner, hon vill köpe en ny, och hon undrade om man kunde ringa med kontantkort i nya telefoner. Söt! Hon kommer med de absolut skönaste kommentarerna och är hysteriskt rolig. Jag önskar att jag är lika aktiv och positiv när jag är över 60. Hon, om någon i detta lunchgäng, gör min dag.

3,98 kr kvar

Efter helgen kan vi pricka lite på inköpslistan igen. Christian fyndade en Malmstomme + 2 Malmsängbord (rättare sagt, fyndade 2 Malmsängbord och fick stommen på köpet). Säljaren tyckte att stommen var sliten och hade gjort lite justeringar på den och tyckte tydligen att den inte var värt något. Så han sålde de två sängborden för 400 kr och så fick vi sängstommen. Christian monterade upp och fixade den utan större problem och nu har vi alltså lagt 400 kronor på det som vi var beredda att lägga 2800 kr på. Ett kap kan man kalla det. Med stommen, pimpad med dold ljusslinga och nya svarta överdrag till madrasserna sover vi nu som kung och drottning!

Trippen till Ikea i söndags vart desto mindre billig, vi kramade ur allt utom 3,98 kr på mitt kort. YES! Med oss hem följde: 2 Malm 160byårer i ek med glasskivor till, lampor till i stort sett alla rum (med monteringssladdar och glödlampor), flyttkartonger och smågrejer. Nu har vi bara (bara och bara) soffa kvar + lampa till vardagsrummet. Fine, vi kommer komma på tusen grejer till när vi väl flyttat, men med soffan är vi inflyttningsredo i alla fall! Hej hej Humlevägen, snart kommer vi!

Tack för ingenting

Nu är jag less...
Less på att slita utan framgång. Nu har jag gett det här knät all jävla tid och uppmärksamhet sen mars -08 och vad får man tillbaka? Smärta, först kroppslig som går över i mental. Tack, det är precis det jag slitit som hårdast för! Är det för mycket begärt att få spela lite fotboll?! Tydligen...

Damelvan på Åland knackade på dörren. Jag ropade "KOM IN" men knät gick och låste dörren. FAN ta den här skiten. Jag blir knappt motiverad att fortsätta styrketräningen när den inte ger några resultat. Åtminstone inte de resultat jag vill åt. Muskelmassa, ja! Muskler för att hålla ihop knät så att jag kan slå en vanlig hederlig passning, nej!

Pratade med coach Tulle idag som uttryckte sig motiverande: "Huvudsaken är att du är bra i april", och det ska jag fan vara! Det är det enda mål jag har nu. Back to basic. Rehab när den är som tråkigast, men nyttigast. Stenhårt till april, sen får det bära eller brista. Brister det konverterar jag till målvakt.

Sen får jag se. Det kanske brister redan på torsdag. Läkarbesök för utredning av detta fittiga vänsterknä. Det kanske visar sig att det är värre än vad jag tror att det är. Är det illa hoppas jag på stört mycket invaliditetsersättning som kanske kan kompensera upp en yttepyttedel av allt jävla slit, alla tårar och all tid på planen som jag går miste om.

Vi säger så, så länge. Fuck you, fittknä!

Tema kärleksförklaring/hyllning fortsätter...

Alla har det inte lätt. Det kan ju anses som ett I-landsproblem, men när ens känslor åker bergochdalbana och de som står närmst vänder en ryggen eller lämnar en ensam känner man sig ganska liten. Jag har två vänner som har kämpat och för den delen kämpar hårt mot känslobanans G-krafter och de kämpar duktigt. Vet inte om jag själv skulle klara de svek, de skarpa vändningar som ni utsatts för. Det jag fascineras mest över är hur ni tacklar allt - med ett leende på läpparna. Jag har sett tårarna, visst har jag det, men de gånger jag har mött era leenden väger upp tårarna, BIG time. Det kankse är ni som är bra på att dölja vad ni egentligen känner eller så är ni helt enkelt stört starka människor som tacklar motgångar, NHL-style. Jag vet att det brustit, känslorna svämmar över, ni snubblar men är snabbt upp igen. Inget ska få fälla er för gott, ni förtjänar båda det bästa. De bästa vännerna, de bästa killarna. De kanske inte är funna än, men sluta inte slåss för dem. De finns, kanske närmre än ni tror. Fortsätt vara underbara, starka, bäst.

Hej då januari!

Bara det här som saknas nu, sen är vi i stort sätt redo.

Ge mig februari, gärna nu, tack.

Allt för min syster

Har alltid gjort och kommer alltid göra allt för min syster (låna ut mina favoritkläder eller köpa ut vin eller cigg räknas inte till allt). Med allt menar jag: Finnas där när hon behöver mig, lyssna när hon behöver prata, tala henne till rätta när hon behöver det, ge henne en smäll för att hon förtjänar det osv. I will always be your soldier.

Du har mycket jag önskar att jag hade. Om vi blandade dina bra egenskaper med mina skulle vi vara perfekt. Men nu är vi olika, på ett bra sätt. Bästa ögonblicket som beskriver detta är när vi hade sällskap till skolan, du skulle börja 7an, blond och vitklädd från topp till tå. Jag skulle börja 1an, visserligen också ljushårig men svartklädd från topp till tå. Där gick vi, du ljus som dagen och jag svart som natten. Det är precis så vi är, som dag och natt.

Du satt vid datorn, jag pluggade. Du ville festa, jag spelade fotboll. Du rymde hemifrån, jag ville vara hemma till 10. Du hade tusen vänner, jag hade Christian. Du var lite fjortis, jag var lite punk. Du rökte när du var 13, jag har fortfarande inte ens testat. Du piercade naveln själv utan mamma och pappas vetskap, jag piercade läppen hos en piercare med en lapp från mamma + telefonsamtal från piercaren till mamma.  Du fick ta ur din piercing, jag har min fortfarande. Du tar initiativ, jag inväntar stöten. Du pratar lätt med alla, jag pratar bara med dom jag känner.

Älskade syster, vi har inte dragit jämnt alltid. Jag har alltid stått bakom dig, had your back, men bortser vi från barnåren och de senaste två åren kan man räkna de dagar vi varit sams en hel dag på en hand. Du har bett mig att välja sida; din eller mamma och pappas. Jag valde alltid mamma och pappas, inte för att vara taskig och reta upp dig utan för att du i majoriteten av diskussionerna var så fruktansvärt vilsen och fel. Du har bett mig dra åt helvete och sagt att jag är världens sämsta syster (jag visste att du aldrig menade det) för att du inte fick låna mina kläder men har du aldrig tänkt på att jag gjorde det för din skull? Du hade bort eller lånade ut (och fick aldrig tillbaka) minst 50 av mina klädesplagg. Jag blev skitsur och jag skrek på dig. Genom att inte låna ut något till dig över huvud taget behövde jag inte bli arg på dig (din egen ilska då kan jag dock inte rå över). Du har haft en livlig fantasi och en rapp tunga. Du har fängslat många med din visor, i stort sätt alla, alla utom mig. You can´t fool your sister! Men det här var länge sen.

Du har blivit en ny människa, en bra människa, en av världens bästa. Vi blir mer och mer lika, istället för att dra åt olika håll ror vi nu i samma riktning. De gemensamma nämnarna blir fler och de senaste åren har vi uppskattat varandras sällskap, på riktig. All den tid vi skrek åt varandra förr, tar vi nu igen med att skratta. Ingen får mig att skratta som du och du betyder så otroligt mycket mer än vad du kan föreställa dig. Och vad Christian än säger så kommer min dörr på Humlevägen alltid stå öppen för dig (dock inte för att sova när du varit på fest och inte orkar gå upp för backen hemma i Vallentuna).

10 minuter bort finns du, 10 minuter är ingenting - du är allt. 
Jag älskar dig

Lämna ditt bakomflutna före dig

1. Gjorde du något i år som du aldrig har gjort förut? Jag tog, ihop med min fästman, det stora steget och köpte en lägenhet.

2. Höll du några av dina nyårslöften? Löftet år ut och år in är att ta hand om själv, äta bra och träna hårt. Det går i perioder, men oftast bra, så Ja!

3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? nej

4. Dog någon som stod dig nära i år? Zorro, min bästa vän sedan 1998, förvisso en hund, men lika älskad för det.

5. Vilka länder besökte du? Någon vända till Finland och en vecka i Grekland.

6. Är det något du saknar år 2010 som du vill ha år 2011? Eget boende och egen hund!

7. Vilket datum från 2010 kommer du alltid att minnas? Min födelsedag, 18 juni, var grym men det har överlag varit ett grymt år så jag minns helst 2010 som helhet.

8. Vad var din största framgång? Mitt "nya" jobb tror jag. Jag bestämde mig för att bli en grym receptionist och nu känner jag mig ordentligt uppskattad.

9. Största misstaget? Dumt att ångra saker men mitt inhopp i en div. 5 match, som resulterade i många veckors vila och ett ännu inte återställt knä, hade jag gärna raderat om det gick.

10. Har du varit sjuk eller skadat dig? bortsätt från ovan, i stort sett felfri!

11. Bästa köpet? Humlevägen 13!

12. Vad spenderade du mest pengar på? Bör vara Greklandsresan då utgifterna på lägenheten kommer nu.

13. Gjorde någon dig riktigt glad? Christian, min famílj och mina älskade vänner!

14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2010? Wavin flag - för fotbollen, To them this streets belong (för att välja en) - för allt annat 2010

15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? Väldigt mycket gladare.

16. Vad önskar du att du gjort mer? Tagit vara på tiden ännu mer, det går för fort just nu.

17. Vad önskar du att du gjort mindre? Lyssnat mindre på huvudet och mer på kroppen.

18. Hur tillbringar du julen? Med de två familjer jag älskar. Först (och främst) min egen, sen Christians.

19. Blev du kär i år? har varit kär sen den 24/7 2005.

20. Favoritserie? HIMYM och The Big Bang Theory, BIG love.

21. Bästa boken du läste i år? Det har varit ett ganska bokfattigt år men "Genom din ögon" tar hem priset i år.

22. Största musikaliska upptäckten? Rise Against, bästa musikaliska upptäckten någonsin.

23. Bästa filmen? Jag är ingen filmkritiker, älskar film i allmänhet. Men jag får väl vara nörd och säga Eclipse och Harry Potter.

24. Något du önskade dig och fick när du fyllde år? Ny förlovningsring <3

25. Något du önskade dig men inte fick?  Jag har världens bästa familj och vänner som känner mig för väl, så nej!

26. Vad gjorde du på din födelsedag år 2010? Släkten kom på tidig middag för att sedan lämna plats åt, i min mening, världens bästa födelsedagsfest. Otroligt lyckat med en stor vännerskara.

27. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Inte mycket. Jag har kvar min Christian och vi påbörjade en ny resa ihop. Min familj står kvar där den ska. Mina vänner är bäst och fotbollen gick bäst.

28. Vad fick dig att må bra? Se ovan

29. Vilken kändis var du mest sugen på? Var, är och kommer nog alltid vara mest sugen på Gerard Butler

30. Vem saknade du?  Zorro
31. De bästa nya människorna du träffade? Patrick och Ingrid på jobbet är svårslagna. Men sen har jag inte träffat många nya. Däremot har jag utvecklat vänskapen med mina lagkamrater - ni är ovärderliga! - och hittat tillbaka till vänskapen med Solstagänget - byter er inte mot något!