På slaget tolv en dag...

Nora Roberts håller mig sällskap på kontoret idag. Mycket bra bok, men jag finner aldrig någon riktig läsro och det går segt att ta sig igenom den. Igår fick jag dock en liten morot, motivation att faktist fullfölja läsandet till sista sidan. Så fort jag är klar med På slaget tolv ska jag nämligen börja på en ny bok. Låter rimligt va? Jobba sig igenom en bok man knappt har tid att läsa för att få börja på en ny! It all makes good sence. Boken som väntar är En dag, den ligger hemma på matbordet.

I förra  veckan såg jag en trailer till en film och tänkte att om det är någon film jag måste se i höst så är det den - filmen hette One day. I måndags när vi var och fikade hos Malin och CP kom Malin och Alice med en, enligt dom, briljant idé om att vi skulle gå och se en film tillsammans - En dag - boken som de två begravt sina trynen i i sommar skulle tydligen bli film. Förutsättningen för att vi skulle gå och se den var att jag läste boken först and Im like: jajajaja sluta tjata om den där jävla boken (dom har tjatat hela sommaren).

Inte la jag ihop ett och ett - Filmen One day och boken En dag som Malin och Alice begravt sina trynen i i sommar - nej. När det tillslut gick upp för mig att var den filmen dom ville att vi skulle se tillsammans och att det var den historien boken, som dom tjatat på mig hela sommaren om, handlade om var det inte längre något snack om saken. Klart som fan jag tänker läsa boken, och nu sitter jag här och hetsläser På slaget tolv för att kunna gå vidare till en förmodligen ännu bättre och mer fängslande bok!    

Du är bra, men må du ta slut snart!