Drömmer mig bort till 2009. 2009, året då David ännu inte att flyttat sitt svikararsle (no hard feelings) till Kalix. Då vi fortfarande hade möjlighet att repa en gång i veckan och listan på egna låtar blev längre, sakta men säkert. Året då vi inte längre var bara ett projektarbete utan ett band som vågade drömma, i alla fall lite. Då vi gömde tisdagsfikat i takisoleringen till veckan därpå och bara använde vår reptid effektivt i en halvtimme för att sedan garva bort resten. 2009 var året då vi tyckte att vi skrivit årets sommarplåga och vi bestämde oss för att spela in de låtar vi so far att spottat ur oss. 2009 blev även året då vi varken spelade in eller fick höra vår sommarplåga på radion.
Nu är det 2011 och vi har inte repat sen vintern 2009/2010 och just idag saknar jag oss mer än någonsin. Så jag tycker att du, David, tar och pallrar ditt svikararsle hem från Kalix och dammar av gitarren. Du, Eddie, tar och fixar en reptid åt oss och börjar stretcha solofingrarna. Christian, du tar och vässar upp Snitchpinnarna så lovar jag att stämma både bas och stämband.
Are you with me?
Ne, trodde inte det heller. Men drömma sig bort kan man ju alltid göra.
Jag är with you!
SvaraRadera