Vad rimmar på Lance? Vad rimmar på reverse?

Grattis babe, på 22årsdagen!
<3

Som om gud uppenbarade sig

Ingela, världens bästa massör(sös?), var precis in till mig på jobbet för en BE-bok och lite svar på frågor. I och med att jag lääänge lääänge tänk gå ner (hon jobbar våningen under mig) och boka en tid hos henne men aldrig fått arslet ur vagnen, gjorde hennes besök min dag. Vi bokade en tid, visserligen 29/6 but still, en tid för 60 min helkroppsmassage och som jag behöver det! Den timmen kommer att gå alldeles för fort, tyvärr. När jag blir stenrik ska jag anställa en heltidsmassör som följer mig vart jag än går och som masserar mig när jag ber om det. Har massageabstinens 24/7, nästan.

Mitt i myggsvärmen

Världens bästa pojkvän och världens bästa pappa började igår bygga altan/soldäck på vår baksida. Effektiva som dom är (liten som vår baksida är) så är det bara trallvirket som ska på ikväll och sen är det klart och jag ser redan nu att det kommer att bli perfekt. Christian har även beställt snygga solcellsspottar som vi ska sätta på altanen och ihop med två solsängar och lite krukor kommer vi att ha den absolut finaste baksidan av alla på Humlevägen.

process

We still believe in all the things that we stood by before.

Fan vad jag älskar helg! Det finns inte ord som kan beskriva hur mycket jag längtar till semestern. Helg i fyra veckor, vem fan längtar inte. Den gångna helgen var som alla andra helger, hur bra som helst! Fredagen delades till en början med sex snygga tjejer, kläder, vin, drinkar, mat och musik för att sedan avslutas ihop med tre (av dessa sex) inne på ett nyöppnat Sommar. Ett sent Maxbesök gjorde att vi missade nattbussen som går till Lindholmen, men en alldeles för snäll Tomas kom och hämtade oss i Mörby och skjutsade oss hela vägen hem till dörren. När vi klev ur bilen hemma var det ljust ute.

Lördagen var dock inte mycket att hänga i julgranen. Malin hjälpte mig att städa på morgonen, gick hem till henne och stekte korv som vi sedan dränkte i räksallad, jag blev uppplockad av Christian (äntligen hemkommen, han lämnade mig i nästan tre dagar för sina arbetskamrater, hur illa?) och vi åkte hem för somna i soffan (jag i alla fall). 14:00 var det dags för mackenpass till 20:00, hur kul som helst......
Efter jobbet bjöd Framnäsvägen på middag och bullbak men en sliten Christian och en sliten Victoria gav upp tidig och somnade hemma runt 23:00, en lördag!

Söndag bjöd på sovmorgon, ogräsrensning, match mot AIK och god middag hos mamma och pappa. Matchen är inte mycket att klaga på trots 0-2förlust. AIK är ett sjukt boll- och spelskickligt lag men vi höll jämn fart med dom hela matchen. Dock kan man inte vinna om man inte gör några mål och det är där vi har vårt problem. Det finns lite kvar att jobba på helt enkelt.

Det lät kankse inte mycket för världen, men för mig är alla helger bra helger.

Sprid lite love, twink twink.

En helt vanlig onsdagkväll i mitt och Malins liv kan bestå av en cykeltur, gatukritor, Eliza Doolittle, en massa vinkande, jordgubbar och choklad, Ramlösa mango och en jävla massa skratt och precis detta innehöll gårdagskvällen. Dagens mission, vårat ständiga mission from now on - Sprida lite love (tänk Ronny och Ragge). Man blir glad av att göra andra människor glada så vi gjorde en glad asfaltsmålning på Lindholmsvägen, hälsade glatt på alla som gick/cyklade/rullskidade/inlinesade förbi och vinkade hysteriskt till alla bilar som åkte förbi. Stjärn El åkte förbi hela tre gånger och vinkade glatt varje gången.

Hög på kärlek och glädje, helt klart.

Kvällens låt, försök att inte bli glad och låta bli att dansa.

Suprisen

Den nya fondväggen, för er som blev så nyfikna att ni knappt kunde bärga er.

Får får får?

Och varför gick den här helgen så fort då? Jo, när man har fullt upp så går tiden fort och med fullt upp menar jag tur och retur till Gotland. Det vankades bortamatch en och en halv timme bilresa och närmare tre och en halv timme båtresa bort. P18 stod för motståndet och motstånd är helt rätt ord, vi hade inte en suck. Men vad är väl en förlust på Gotland när man är omringad av underbara tjejer och sköna ledare och har en kväll/natt framför sig i Visby? Inte mycket, va?

Efter matchen åkte vi till hotellet, duschade snabbt och bytte om för att sedan bege oss till restaurang Etage och stört god middag i form av grillad lax, klyftpotatis och fetaostmousse (i mitt fall i alla fall). Vi stannade på Etage och väntade in Eric Saades framträdande i sällskap med lite cider och mycket skratt. Efter Saades kanonnummer (hate to say I told you so, men han kom ju faktist trea, suck on that alla ni som tvivlat) gick vi tillbaka till hotellet för ombyte, sminkning och "jag har aldrig". I sällskap av Kalle, Elin, Fanny, Fia och Sofia gjorde jag sedan Hamnplan 5 osäkert med rump-, axel- och armbågstacklingar på dansgolvet. Nykter som jag var uppskattade jag inte alls de fulla dreggen som överfyllde krogen och efter en och en halvtimme gav jag upp ihop med Fanny och Elin.

Vi somnade halv 3, gick upp klockan 6 för frukost och somnade igen på båten vid halv 8 för att sova hela resan hem. En fet lårkaka och en nackspärr rikare kom jag innan för dörren hemma vid kvart över ett, söndag och överaskades av ett nytapetserat vardagsrum. Världens bästa sambo, fästman, pojkvän, älskling (kalla honom vad ni vill) hade smidit planer länge och överaskade mig minst sagt med världens snyggaste tapet som gör sig så mycket bättre än den gamla äckelgulgröna fondväggen. Resten av eftermiddagen sov jag, för att sedan åka och äta middag på Framnäsvägen för att slutligen dela VMfinalen med Christian, Malle och CP i världens snyggaste vardagsrum. End of weekend

I min ensamhet

Det var länge sen en helg gick så fort och nu sitter man här på jobbet igen. Det värsta med idag är inte att det är måndag, det är att det är måndag och varken Patrick eller Ingrid är här. Dom är höjdpunkterna med mina arbetsdagar. Jag skulle nog vilja påstå att dom är två av jordens mest fantastiska männsikor. Vettiga, kloka, genomsnälla, roliga. Vi må vara ett otippat gäng på 54, 42 och 21 år men vi passar varandra som handen i handsken.

Var 80onde minut har jag normalt sett sällskap, av dessa två underbara människor, i 10 minuter, men inte idag. Idag har jag inga höjdpunkter var 80onde minut. Jag hade luchpromenaden med Buster att se fram emot, nu är han hemma och jag sitter här själv och längtar till klockan sex. Det är 3 och en halv långa, ensamma timmar kvar tills dess.

För det är ingen vanlig dag...



Ones in a lifetime

1 juni är det dags igen. Har tagit ledigt från jobbet och inte för att jag ska kunna kolla på utspringet utan för att hjälpa världens bästa svärmor med förberedelserna till värdens bästa svägerskas mottagning. Ja! Det är dags för Carolina Piggelina att ta studenten. Jag kommer stå där vid gymnasiet lika nostalgisk som förra året, tvinga tårarna tillbaka och le som en jävla galning. Studenten gör mig lycklig och att jag får vara en del av det i år igen, och nästa år, BIG TIME, för den delen är jag tacksam för.

Det är synd att allt går så fort bara, jag skulle gärna ha fryst min egen student just i utspingsfasen. Jag och Lovan tog täten och ni må tro att vi kutade gärnet upp på den rangliga plattformen. Jag skrattade och grät om vartannat och att få tränga sig igenom folkmassan fram till min alldeles egna bästa, finaste skylt, till min familj, släkt och vänner som väntade med vattniga ögon i kylan (typ 14 grader och regn), det var magiskt. Just de ögonblicket skulle jag vilja återuppleva om och om igen.

Carro, det är en stor dag som väntar tre veckor framåt. Den här dagen är ett enda stort varmt leende men den tar slut alldeles för fort. Så ett råd från "storasyster": Ta vara på varje jävla minut och sekund och njut till tusen av din student.

The pressure is on, we feel it. But we've got it all, belive it.

Gör en Sofia och skriver lite om gårdagens match som helt klart är värd att skriva om. Vi tog alltså våra första poäng i divison 3. Varför börja med en fjuttig enpoängare (vilket det på Patrik lät som att vi satsade på) när vi kan vinna med 3-1 mot Viksjö, som på försässongen slog ut oss ur Victoria Cup med 4-1? Det var länge sen en seger kändes så skön och viktig.

Förra sässongen i divison 4 var ju en riktig drömsässong med endast en förlust under seriespelet. Vi tog segrar för givet och det är först nu efter ett antal förluster, som plockat ner oss på jorden igen, som det känns speciellt att vinna igen. Serien nu är ruskigt jämn och varje poäng är skitviktig. Sen att vi som underdogs tar de tre första poängen mot ett av de mer rutinerade lagen i serien är creeeed till oss.

Jag var så stolt efter matchen, vi kämpade som ett lag och jag kände sann laganda för första gången på länge. Jag tror på oss, mer än någonsin nu. FAN vad bra vi kan bli tjejer, hoppas ni förstår det. Patriks filosofier har lyft oss och kommer att höja oss ännu högre. Han är grym, vi är grymma!

Placeringarna säger absolut ingenting om serien, men just nu ser det förjävla bra ut!

Att det dessutom ser ut som nedan efter första omgången i divison 5 är bra fint det också. Vallentuna Damfotboll tog alltså hem totalt sex poäng igår, vilken dag!



En sten lättare

Min och Christians kontakt på banken, Malin, kan ju vara världens bästa bankkontakt. Inte för att jag har haft någon annan och nog för att det är hennes jobb att vara trevlig och hjälpsam. Men det är något speciellt med henne, det känns som att hon faktist bryr sig och verkligen vill vårt bästa.

Idag fattade hon ett beslut åt mig, ett beslut jag inte kunnat ta själv, men min bil tar död på min ekonomi varje månad och det var dags att göra något åt det. Smällarna är något man får ta när man vill åka 2,0 turbo, står på bilen själv, är under 24 och prövotiden på ens körkort inte ens gått ut än. Hur som helst ska lånet på Swarley lösas och det löser jag, utan problem. Förstår inte varför i helvete jag sitter och ammorterar och betalar ränta på en bil jag har råd att betala. Beslutet att göra mig av med den bördan fattade i alla fall Malin och det känns så jävla skönt nu. En sten lättare blev jag.

Vi la upp sparanden hit och dit och allt känns bara bra och härligt när man sitter där med henne. Hon är så glad och possitiv och ser inget negativt i något. Pengar som normalt sett bara är jobbigt känns inte alls lika tungt när man går där ifrån. Proffsig är vad hon är och jag hoppas att Swedbank betalar henne bra, hon är värd vart enda öre!

The maple kind, yeah?!

Jag skrattar så jag gråter. Det är en klok männsika, rik på humor, som kläckt denna geniala idé och det bäst av allt, det finns mer! Besök Talking Animals om du inte kan få nog av den här.

You are a friend, or maby a twin.

The lil twin is back efter en allt annat än bra vistelse i Filippinerna. Hon har kommit hem med en story som skulle kunna knäcka TV4, frågan är om hon ska berätta och i så fall för vem. Hur som helst, hon är hemma och det är det viktigaste. En och en halv vecka kändes som de planerade två månaderna så det var helt enkelt hög tid att komma hem.

Jag och de bästa tvillingparet i världen tog en härlig (läs grå, iskall) morgonpromenad runt Mörby. Nej, inte Mörby som har ett shoppingcentrum och en egen tunnelbanestation utan Lindholmens Mörby. En runda som bjuder på skog, stall, hästhagar, åkrar och lervägar. Det är så vi bor och vi gillar det. Morgonpromenade slutade i en gemensam frukost på Stenby där vi tröck i oss ägg och brieost i takt till Tomas Ledin.
Jag kunde inte ha börjat min dag på ett bättre sätt och det blev ju inte sämre av att the big twin (therese är inte stor, det är malin som råkar vara jävligt liten) höll mig sällskap på lunchpromenaden. Fick lite hopp om sommaren igen då vi faktiskt blev varma på vägen tillbaka.

Fränt och fräscht

Hälsade dessa välkomna hem i söndags.

To them this street belong

På tal om låtar som väcker fjärilar i magen...

Den här låten väcker också fjärilar, inte sommarfjärilar utan musikaliskt-sett-blir-det-inte-bättre-än-så-här-fjärilar. Det är nästan de bästa fjärilarna som finns, näst efter kärleksfjärilarna. När i stort sett varje hårstrå på kroppen står upp och man ryser ända in i själen, då, DÅ mina vänner har man lyckats göra en riktigt bra låt. Den här låten är bra, rakt igenom, men från minut 2 och sekund 13 (2:13) är det inte bara bra utan himmelskt, perfekt, vackert, genialiskt.



Den faller er säkert inte i smaken men det skiter jag i. Det här är så mycket Victoria det kan bli!

Balsam Boys, dags att väcka fjärilarna!

All sommarfeeling blåste bort på lunchpromenaden idag. Påpälsad med dubbla koftor och vind/regnjacka huttrade jag runt Kvarnbadet och önskade att jag hade tagit med mig mössa och vantar (observera datumet när jag skriver detta). Sommaren i april lämnade över till vintern i maj. Vad hände? Jag var väl inställd på att våra 20 grader i påskas inte skulle övergå till en ännu varmare maj månad utan bakslag, men att ha minusgrader och snö där jag förra året knatade omkring i shorts och hade gömt vinterjackan längst i i garderoben hade jag inte räknat med. Här pratar vi inte bakslag utan BAKSLAG.

Sen har ju jag min principsak att han man väl klätt av sig klär man inte på sig igen! Det gäller även understället på fotbollsträningarna. Har det åkt av åker det fan inte på förrän till hösten. Med den inställningen får man dock lida! Jag fick bassning av mina lagkompisar och att parera skott med iskalla lår är inget jag rekommenderar. Funderar på att trotsa min egen lag och klä på mig till morgondagens träning, men det avgörs imorgon.

Nu tror jag ju nämligen behårt på min väderapp som lovar sol redan imorgon och upp emot 20 grader i helgen. Ljuger den har den tappat mitt förtroende för alltid.

De här bilderna är sommar för mig, och låten väcker varje sommarfjäril i min mage.

Minnet är bra, men kort!

Idag är en riktigt bra dag...

Jag: "... och du hette Matilda?"

Kund: "Nej, Madeleine?!"

Jag: "... och du hette Richard?"

Kund: "Nej, Eric!?"