måndag 1 november 2010

En kärleksförklaring

till er som är skeptiska - don't be, det är bra skit
till er som inte gillar dom - ni har inget sinne för musik
till er som aldrig lyssnat på dom - ni har gått miste om något
till er som bara gillar "hero of war" - det är en av de sämre låtarna 
till er som inte vet vilka de är - de är världens, utan tvekan, bästa band
till er som inte fattar vinken av allt detta - det är dom ni ska lyssna på!

Det finns musik och så finns det musik!
De gör musik med stort, fett, kursivt och understruket M!
Jag är besatt, det finns inget annat. I bilen snurrar skivan med de absolut bästa låtarna, på jobbar rullar Spotifylistan om och om igen och på gymmet spelas deras "alla spår" i "podden". Dom hjälper mig genom långtråkiga arbetsdagar och hårda gympass. Jag är kär i deras musik, den är som knark, jag behöver en stor dos varje dag. Låtarna är en salig blandning djupa, aggressiva, kärleksfulla och mäktiga texter med vass musik. Jag gjorde plats för dom i mitt liv för snart ett år sedan och sen dess har de varit mitt liv. Inkörsporten var visserligen "hero of war", men jag valde att se längre än så, till skillnad från många. Jag har Rix FM att tacka för att de spelade sönder den. Det tvingade mig att utforska bandet som låg bakom denna dunderballad. Fanns det mer som föll mig i smaken? Och visst gjorde det det. Jag har hittills bara hört en dålig låt, och det är tydligen en cover så, creed till världens bästa band som hittills inte gjort en enda dålig låt. Jag går ner på knä! 
Det här är en töntig kärleksförklaring till dom som gör min dag, varje dag. 


RISE AGAINST
| The crown slips from heads unworthy, right on to yours | To theme this street belong | We are a world too proud to admit our mistakes | Black masks and gasolin | Will you be my compass until forever ends |

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar