Going strong eller going to the gym?

Snacka om att träning är vad man gör det till. Det är en sak att gå till gymmet men att faktiskt träna är en helt annan. Jag skiter egentligen i hur andra människor presterar när det tränar, jag är där för min skull och de är där för deras. Men jag kan ändå inte låta bli att jämföra och ibland även irritera mig på andra när jag tränar. 

Jag hittar mycket inspiration och go i andra människor, är alla taggade och kör stenhårt så smittar det jävligt lätt av sig. Men när man varit på ett pass, som imorse: Indoor walkning 45, och de längst fram i salen (syns alltså bra av alla) ställer sig tre hobbytränare som saknar både tanke, mål och tryck i sin träning blir jag näst intill irriterad. Har man inte tänk följa instruktören utan bara står och trampar, för att kunna gå därifrån och säga att man tränat, så kan man väl åtminstone ställa sig längst bak. Det var en sak jag lärde mig på min egen utbildning förra helgen: man gör inte mer än den som står framför. 

Jag har aldrig haft problem med att motivera och pressa mig själv så för min del påverkade inte dessa tre handlingsförlamade min träning men jag tycker synd om de som faktiskt smittas av detta oengagemang, de som hade kunnat få ut så mycket mer att detta 45 min korta, men så sjukt intensiva pass om det hade haft en inspirationskälla framför sig. 

Liknande situation hade vi på Body Jamen, veckans höjdpunkt, i onsdags. De var två den här gången, ramlar in sent, glider in längst fram och täcker upp de spegelplatser som vi som var i tid hade tagit. Sen inväntar de bara finalkorreografin under hela passet, är med lite till och från, kör ett steg här ett steg där, går och dricker vatten mitt i låtarna (nödvändigt att fylla på med vätska när man inte gjort av med någon?) och är allmänt nonchalanta och fittiga. Åter igen försöker jag intala mig själv att skita i det, vill dom inte göra något bättre av denna träningsmöjlighet so fine, men vet dom vad de sänder ut för signaler till resten av klassen? Jag var en millisekund från att be dom dra åt helvete om de ändå inte tänkte vara med, på riktigt, men valde att lägga den bubblande irritationen i dansen i stället. Men sen har vi ju åter igen de som inte kan omvandla detta till positiv energi, de som istället dras med i lunkandet och slutligen har kastat bort 55 min av träningstid pga två parasiter som suger energi och kraft ur andra genom att bara vara. 

VAD har dessa människor för mål med sin träning? VAD tror de att de får ut av att stå och dricka vatten med andra svettas? Att vi ska bränna kalorierna åt dom? "Alla andra svettas ju jättemycket så det här måste ju vara jobbigt även om jag inte känner det..." Strong is the new skinny har ni väl hört. Well, thats true men going to the gym är fan inte samma sak som going strong.